Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Vid syresättning av avloppsvatten i biologisk rening förbrukas stora mängder energi. Den biologiska reningen svarar för 80 % av den totala elanvändningen för ett reningsverk och svarar därmed för den största delen av energikostnaderna. Idag när energipriserna ökar blir energieffektiviseringen av den biologiska reningen en högaktuell fråga.Syftet med studien är att undersöka syresättning av avloppsvatten från pappersindustrin, med avsikt att energieffektivisera den biologiska reningsanläggningen. Studien begränsas till avloppsvatten från Gruvöns bruk.Experimentstudien har utförts i laboratorieskala. Syresättningen skedde m h a ytluftare av typen airTURBO från Eden Aquatech.

Vatten som har förorenats genom att det passerat genom en deponi kallas för lakvatten. Detta vatten behöver tas omhand för att undvika negativ påverkan på miljön. Lakvattnets karaktär beror till stor del på vilken typ av avfall som har deponerats.Deponin Tippa ska ta fram ett förslag på lokalt omhändertagande av sitt lakvatten. Tippas lakvatten har karaktäriserats utifrån 11 provtagningar tagna år 2009. Analysresultaten visar att de föroreningar som överskrider satta riktvärden är; organiskt material i form av BOD och COD, kväve i form av ammonium och totalkväve samt metallerna järn och koppar.För att kunna utforma en reningsprocess som skulle kunna hantera dessa föroreningar har en litteraturstudie utförts som ska ligga till grund för bedömning av vilken/vilka tekniker som lämpar sig för Tippas förutsättningar.

I Sverige har vi idag regler som bestämmer hur våra enskilda avlopp måste dimensioneras med avseende på utsläpp. Nära hälften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anläggningar som inte är godkända. Enligt Havs- och vattenmyndigheten släpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rätta med de problem som otillräcklig avloppsrening medför samt i strävan mot ?en hållbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fått i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjälp av Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) för att få vägledning i beslut om vad som gäller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushåll. Avsikten med denna rapport är att närmare studera olika reningsmetoder som tillämpas inom enskilda avlopp.

Filtermaterial av 75 % torv och 25 % kolaska har använts under 2 respektive 4 år för rening av avloppsvatten från två biltvättar. Jämförelse med Kristianstads kommuns riktvärden för avloppsvatten från fordonstvättar visar att filtren fungerat. För avfallsklassning krävs kunskap om innehåll av miljöfarliga ämnen i produkter som använts i tvätthallarna. I brist på kunskap om innehåll av ej analyserade miljöfarliga ämnen i filtren anses förbränning vara ett bra omhändertagande ur miljösynpunkt, då energi och aska återvinns..

Kontakt med betsade möbler är vanligt förekommande för en möbelkonservator. Vid restaure-ringsarbete på en verkstad kan det beslutas att en möbel med saknat faner eller saknade mas-siva delar ska kompletteras. Vid komplettering av betsade möbler är det ofta nödvändigt att färga in delarna på ett sätt som inte avviker från de omkringliggande och inte heller påverkar dessa. Vid betsning kan konservatorn välja mellan etanol/vattenbets och kemisk betsning. Mitt fokus har legat på kemisk betsning och undersökningen har tagit sikte på ett antal kemis-ka betsrecept som jag jämfört med varandra. I studien testas recept på provbitar i mahogny (Swietenia macrophylla). Resultatet visar att det finns ett antal av dessa recept som skulle kunna användas som kom-plement till etanol/vattenbets, eller retuscheringar vid restaureringsarbete.

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt.

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

Available as pdf.

Fotosyntesen kallas den process som omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Fotosyntesen sker i tylakoidmembranet och drivs av två stora proteinkomplex, fotosystem II (PSII) och fotosystem I (PSI) då de tillförs energi i form av fotoner. PSI-N är ett mindre protein på ca 10 kDa som ingår i PSI. På något sätt, som ännu inte är klarlagt, samverkar PSI-N med PSI-F och plastocyanin när det dockar till PSI. Det är därför av viktigt att rena fram större mängder av PSI-N för att få djupare kunskaper om proteinet samt dess struktur och funktioner.

För att recipienter nedströms inte ska påverkas av dagvatten från industriområdenmed transport och lagerhållning, krävs det rening av föroreningar. Därför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att få en ökadrening. Metoder som används är litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriområde. De frågor som besvarats är vilkaföroreningar som kan tänkas förekomma och hur de renas.

Det finns olika tekniker att använda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nät eller fösning in i fållor med hjälp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar används uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebär olika risker för impalan; att söva ett djur är alltid ett riskmoment men även stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förändringar som kan leda till döden. På både impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjälp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra läkemedel. Opioider ger både bra anestesi och analgesi, men kan medföra även oönskade effekter såsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Vid tillverkning av massa och papper förorenas årligen 505 miljoner kubikmeter vatten som måste renas innan det släpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbränns. Vattnet som blir kvar genomgår ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehåller mycket intracellulärt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrävande att avvattna. Det är även sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet är anaerob nedbrytning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka högskolestudenters erfarenheter av övergången från studier inom kemi på gymnasial nivå till högskolenivå för att se om det finns ett glapp i undervisningen. Undersökningen bestod av dels en enkätundersökning och dels svaren från tentamensfrågor av samma karaktär som enkätfrågorna. Resultatet visar att studenterna anser att det är en skillnad mellan att läsa kemi på gymnasial nivå och på högskolenivå och att den största skillnaden ligger i ett förändrat arbetssätt. Av studenternas svar på enkätfrågorna och tentamen kan slutsatsen dras att studenterna känner till termer och begrepp, men har svårt att använda dem för att förklara kemiska fenomen..

Övergödning på grund av mänskliga utsläpp av närsalter, främst kväve och fosfor är ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. Blåmusslor lever av att filtrera växtplankton från vattnet och binder därigenom kväve och fosfor. På så sätt bidrar de till att minska övergödningen när de skördas. På den svenska västkusten används redan musselodlingar som reningsåtgärd för att motverka övergödningen. Det har också konstaterats att med den tillväxttakt som råder på västkusten är musselodlingar under vissa förutsättningar en kostnadseffektiv reningsåtgärd.